Släktkrönika trycks i en andra upplaga – bara fem månader efter första boksläppet
”Det var en morgon i oktober 1912. Maria stod på gården framför gammelstugan med den laggade pissbyttan i handen. Hon tog sats och kastade den upp mot himlen och sa: Du beller tågå issa min dig (Du kan ta den här med dig). Marias mamma hade just dött och det var hon som kunde ta pissbyttan med sig. Det där hände på Lundholmsgården i Östäng. Den gård mina morföräldrar Anna och Karl Tegnér kom att överta.”
Ja, så inleds boken Uvå Garda – Glimtar ur Anna och Karl Tegnérs släkthistoria. Boken är skriven av ett tiotal författare med Pell Birgitta Andersson och Pell Lena Norin som spindlar i nätet. Precis som boktiteln säger så handlar den om släkten Tégner i Östäng. Uvo garda betyder ”ovanför gårdarna” och syftar till de tre gårdarna Tegnérsgården (f.d. Lundholmsgården), Tenngården och Pellgården. Eller Nordomin, Sunnomin och Sudinidåtil som de också kallades.
Uvå Garda – populär släktkrönika
Allt började egentligen med en enkel fråga. Lars-Johan Tegnér, son till Bosse Tegnér, en av författarna, frågade om släkten kunde titta i fotoalbum och skriva ned vilka som förekom på bilderna.
-Första gången vi träffades var i mars 2012. Då pratade vi om korten och gårdarna, berättar Pell Birgitta Andersson. Därifrån växte planen fram om att skriva en hel bok om släkten. Vi intervjuade gamla Östängsbor och fick inblickar i hur livet var för vår släkt för hundra år sedan och framåt.
Några av bokens författare och förläggaren Jut Johan Persson
De tre gårdarna hade olika namn på älvdalska, beroende på var man befann sig. Tenngården, Karl Tegnérs hemgård, kallades Nordomin om man befann sig på Tegnérsgården eller på Pellgården. Tegnérsgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tenngården och Uvomin om man befann sig på Pellgården. Pellgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tegnérsgården och Sudinidåtil om man befann sig på Tenngården. Verkar det rörigt? Ja för oss idag kanske, men inte för människorna då.
-Det som bara skulle vara anteckningar till gamla bilder, var på väg att bli en bok på 100 sidor, säger Pell Lena Norin. Men i slutändan blev det 219 sidor. Vi trodde vi skulle bli klara hösten 2012, men det tog två år i stället för några månader.
I maj 2014 var det dags för boksläpp av den nyskrivna boken och passande nog befann man sig på Tegnérsgården som boken är döpt efter. Uvo garda var den vedertagna termen man använde i Östäng när man talade om deras släktgård. Releasepartyt efteråt var hemma hos Bosse och Bia Tegnér, där bubbel och snittar serverades.
Boksläpp på Tegnérsgården
Releasepartyt börjar
Releasepartyt fortsätter
Intresset för boken blev så stor att den blev slutsåld.
-Vi tryckte tillräckligt många exemplar så att det skulle räcka till släkten och bli över till övriga intresserade, berättar Lena. Sedan fick vi börja skriva upp personer som var intresserade om fler exemplar skulle tryckas. Det blev så pass många att vi bestämde oss för att göra en ny tryckning, eller egentligen en andra upplaga, då vi också gjort några små korrigeringar.
-Jättekul att det blev sådant stort intresse, säger Birgitta. Nu finns många bilder och berättelser samlade för kommande generationer att ta del av.
//Pell Marit Norin
Boende på Pellgården, eller Sunnomin, eller Sudinidåtil, beroende på var man är någonstans:)
Artikel i Mora Tidning 19 maj 2014:
http://www.dt.se/slakt-o-vanner/fira-o-uppmarksamma/nu-har-slakten-tegner-fatt-en-egen-bok
Read More
