Sportkullan Tag

Sportkullorna och systrarna Marie, Cathrine, Anne och Jennie Mörk är välkända på hemorten med sina tjänster inom skidor, massage, träning och multisporttävlingen Sportkullan Adventure Race.  Nu bjuder de in alla skidsugna på ett äventyr utanför Älvdalens gränser – resan går till Dobbiaco i Italienska alperna. Foto: Marie Mörk

Dobbiaco, Toblach på tyska, är målet för skidresan som Sportkullan AB arrangerar för tredje året i rad. Det är ingen slump att resan går just dit.
-Jag åkte dit säsongen 2001-2002 och jobbade som skidlärare, efter att jag fått kontakt med skidskolan Scuola di sci Azzurra, berättar Marie Mörk. Efter den säsongen har jag jobbat och hälsat på där i omgångar. 2012-2013 var både jag och min syster Cathrine där och jobbade, samtidigt som våra sambor var med och var föräldralediga med våra döttrar Ellie och Molly. Cathrine jobbade mest med grupper av brittiska turister som kom ner till Dobbiaco för att guidas runt på längdskidor under en vecka. Varje dag kom hon hem och hade visat dem en ny längdskidplats i området. Jag spenderade hela dagarna med enskilda kunder på skidstadion och jag blev lockad av detta. Vi funderade om inte det kunde finnas fler hemifrån som skulle lockas av att ”längdskidturista” en vecka, precis som när man har en pistguide inom utförsåkning. Det tog några år innan vi vågade satsa. Det var ny och osäker mark att börja boka bussar utomlands, sätta sig in i vad resegarantin innebär och hitta ett hotell på orten som passade oss.

Erfarenheten och lokalkännedomen hos Sportkullorna gör att man är i riktigt goda händer.
-Vi kan området. Vi har bott där och vi har åkt längdskidor i de flesta av de 200 km skidspår som finns där, säger Marie. Vi kan språken, både tyska och italienska. Vi vill visa deltagarna våra pärlor, de där som ingen annan hittar. Dessutom har vi vänner bland lokalbefolkningen som har hjälpt oss att komma igång och bland annat hittat ett bra hotell. Första resan vi gjorde var det vår skidskolechef, som även driver ett transport-/taxiföretag, som stod för transfern från Innsbruck till Dobbiaco.

I slutet av resan har man möjlighet att delta i ett eller båda loppen mellan Dobbiaco-Cortina. Lördagen den 3 februari går det välkända loppet 42 km i klassisk stil från Dobbiaco till Cortina. Loppet ingår sedan 2016 i Ski Classics.Söndag 4 februari är det fristil 30 km, från Cortina till Dobbiaco. Banan och åkstilen för 30 km fristil har tidigare varit en del av Tour de Ski.
-Bansträckningen är helt fantastiskt vacker, säger Marie. Hela loppet har man otroliga vyer omkring sig och man passerar genom tunnlar och raviner och över hängbroar.Dessutom är funktionärerna något utöver det vanliga med många hejarop och ryggdunkningar.

Hejarklacken vid Lago di Landro under loppet Dobbiaco-Cortina, med Prosecco-glas i handen. Från vänster Anna-Lena Ramer, Jennie Mörk, Annica Westling, Ingrid Mörk, Monica Andersson. Foto: Marie Mörk.

Annica Westling är en deltagare som varit med på de två tidigare resorna och även kommer att följa med på 2019 års tur till Italien.
-Allt började när jag var på massage hos Cathrine Mörk hösten 2016, berättar Annica. Plötsligt sa hon: ”Ska inte du och Mats följa oss till Italien? Ni skulle tycka om det jättemycket!” Jag tror att jag svarade ja direkt. Jag hade sett annonser och bilder om resan och i hjärtat reagerat men inte pratat med min sambo Mats om det. Vi hade länge, länge haft en dröm om att åka till just det området. När jag kom hem pratade jag med Mats och han var lika snabb som jag att haka på.

Att glida fram på skidor, ljudet från stavtaget i snön, andetag som berättar att hjärtat jobbar, ögon som får vila på allt det vackra. Ingen tvekan om att det lockar. Att däremot ta steget att boka in sig på en resa tillsammans med andra som man inte vet vilka de är kan vara lite ovant.
-Att boka in sig på en resa där man inte vet vilka som kommer att resa väckte en del frågor, säger Annica. Hur duktiga är de? Klarar jag detta? Orkar jag hänga med i de andras tempo? En massa frågor började cirkla runt. Jag är så glad att jag tog steget. En del av mitt hjärta ligger för alltid och skvalpar vid vackra Lago di Dobbiaco (Toblach-sjön) sen första mötet och man kommer att orka, man kommer att hänga med. Systrarna Mörk har många talanger, mycket erfarenhet och stor kunskap när det gäller träning och kan verkligen plocka fram varje individs starka sida. Alla våra utflykter anpassades så att det passade alla.

Resan avslutas med två skidlopp, som det är frivilligt att delta i. För Annica så blir det tredje året en vändpunkt.
-Jag har inte åkt något av loppen hittills men nu har jag anmält mig till det klassiska loppet Dobbiaco – Cortina 42 km. Det känns så himla spännande och roligt. Jag, Monica Andersson och Jennie Mörk kommer att starta tillsammans och förhoppningsvis åka över mållinjen tillsammans. Det känns så motiverande att ha en morot när det gäller träning. Jag har nu två år på raken varit en i hejarklacken vid Lago di Landro /Dürrensee, med Prosecco-glas i handen, nu ska jag själv få uppleva att komma upp för sluttningarna mot sjön, mötas av glada lyckliga människor som hejar fram oss.  Och tänk att få göra detta tillsammans med härliga vänner.

En resa med många skratt. Annica berättar: ”Att somna på kvällen och höra Monica och Ann-Louise i rummet ovanpå oss skratta så mycket att jag och Mats gör likadant! Jag gick till slut skrattandes upp i morgonrocken, knackade på och frågade vad de gjorde. Inget, de bara låg och skrattade.” Från vänster Annica Westling, Monica Andersson och Ann-Louise Persson. Foto: Monica Andersson.

Monica Andersson var med på resan 2018 och gör i år precis som Annica – åker i år igen.
-Annica och jag är arbetskamrater och det hon berättade om resan lät så underbart, berättar Monica. Jag blev så glad när jag fick resan i 50-års present av min sambo Per. Redan på bussen från flygplatsen till Dobbiaco/Toblach förstod jag att jag skulle få vara med om något speciellt och när jag klev in i den lilla mysiga receptionen på hotellet förstärktes den känslan. Efter den underbara frukosten tog vi våra skidor och gick över bakgården till skidspåret som tog oss till den välkända stadion. Luftrören kändes väldigt trånga och först förstod jag inte att det var den höga höjden som gjorde sig påmind. Efter en lång dag i skidspåret kändes det underbart att komma tillbaka till hotellet och efter en dusch äta världens godaste middag, varje kväll.

Annica Westling om boendet: ”Vi bor på att jättefint familjehotell där vi sover som kungligheter och äter fantastisk mat. På hotellet finns pool och en lyxig bastuvärld. Det låter för bra för att vara sant men är ännu bättre!” Foto: Annica Westling.

Den vackra naturen och alla upplevelser som berörde så mycket resulterade i ett uttryck på älvdalska som kom att användas av alla.
-Överallt dit man såg var det så vackert och vid något tillfälle utbrast jag ”Ig ir so lykklin, ig far graina”, vilket betyder ”jag är så lycklig så jag börjar gråta”. Det upprepades så många gånger att även de deltagare som inte kom från Älvdalen sade så till slut, berättar Monica och skrattar. Hela upplevelsen med naturen, maten och deltagarna på resan som blev nya vänner går inte att beskriva i ord. Fantastisk, underbart, storslaget. Jag åkte inte loppet förra året men har anmält mig till nästa år (2019). Jag har inga förhoppningar om en supertid men jag vet att det kommer att bli en upplevelse som är få förunnat. Jag vill bara säga till alla: Vill man uppleva storslagen natur och få medicin för kropp och själ – följ med den härliga familjen Mörk till Italien!

Skidresa till Italien:
Datum: 31/1-5/2 – 2019
Info och anmälan

// Marit Norin