skog Tag

Full pott för Älvdalens Utbildningscentrum

  |   Art, Besöksliv, Näringsliv
Marit

Idag publicerade YH-myndigheten listan över de YH-utbildningar som godkänts inför kommande läsår, med start hösten 2015 och våren 2016. Bland de1 337 ansökningar om att bedriva yrkeshögskoleutbildning var det 358 utbildningar i hela Sverige som blev godkända. De allra flesta i Stockholm men vi i Älvdalen fick också ta del av vinstpotten genom Älvdalens Utbildningscentrum som ”tog hem” tre utbildningar i den hårda konkurrensen. Vi ställer några frågor till Marit Norin, varumärkesstrateg och som även varit delaktig i ansökningsprocessen till YH-myndigheten.

Stort grattis till Älvdalen Utbildningscentrum er framgång i YH-kampen. Kan du berätta kort om vilka utbildningar ni ”tog hem”?

Tusen tack! Det här känns verkligen som en Grand Slam. De tre utbildningarna är Fjäll- och äventyrsledare, Skogsbrukstekniker och Skogsvårdsentreprenör. Fjäll- och äventyrsledare är en utbildning vi haft tidigare men inte hade någon kursstart i höstas. Nu gläds vi åt att få fortsätta den populära utbildningen. Skogsbrukstekniker har vi också haft tidigare fast med ett annat namn. Nu är den lite omarbetad och även den gör nu comeback. Skogsvårdsentreprenör är en kortare utbildning som är ny.

Vad tror du är era framgångsfaktorer? Hur har ni lyckats ta hem tre utbildningar när konkurrensen är så hård?

En svår fråga eftersom man aldrig vet hur det ska gå i de här ansökningsomgångarna. En bidragande anledning tror jag dock är att det finns ett tydligt behov av yrkesrollerna och att vi har ett gediget stöd från de olika branscherna. Sen tror jag vår stabila utbildningsorganisation är en bidragande faktor. Vi kan garantera kvalitet. Vi har även mångårig erfarenhet av YH-utbildningar och att jobba med dessa ansökningar så de är väl genomarbetade.

Hur många elever uppskattar du kommer att komma till Älvdalen och de nya utbildningarna?

Varje utbildning har 16 platser, så för de tre utbildningarna blir det 48 nya elever till nästa år.

Hur tror du att detta påverkar ÄUC:s framtid?

Det är en viktig del i vår helhet. Vår bas är gymnasieutbildningar men yrkeshögskola och uppdragsutbildningar är våra andra ”ben”. Det är en styrka att ha yrkeshögskoleutbildningar och att vi har dem inom samma branscher som vi har gymnasieutbildningar gör att vi har utbildningar på olika nivåer. En gymnasieelev kan tex gå ut i jobb efter studenten, jobba några år och sedan komma tillbaka till oss för att utbilda sig vidare. Det är unikt.

Skriver ni nya ansökningar hela tiden eller får ni ”andas ut” ett tag nu?

Vi andas aldrig ut:) Faktiskt är det så. Yrkeshögskoleutbildningar blir beviljade för två kursstarter, sedan måste man genomgå samma omfattande ansökningsprocess igen. För oss innebär det att de här utbildningarna ska sökas om 2016 (nästa år). Förra året fick vi utbildningen Kökschef beviljad vilket innebär att den ska sökas om i år. Vi sökte även en utbildning i år som vi inte fick beviljad, Skidanläggningstekniker, och där tar vi nu en diskussion om vi ska jobba om den lite och lämna in en ny ansökan i höst. Sedan för vi ständiga diskussioner om eventuella ny utbildningar. Så vi andas ut någon vecka och sedan fortsätter vi jobba.

Tack Marit, lycka till i ert framtida arbete och än en gång ett stort grattis. Bra jobbat!

//Karin Hellström

Read More

Släktkrönika trycks i en andra upplaga – bara fem månader efter första boksläppet

  |   Livsstil

”Det var en morgon i oktober 1912. Maria stod på gården framför gammelstugan med den laggade pissbyttan i handen. Hon tog sats och kastade den upp mot himlen och sa: Du beller tågå issa min dig (Du kan ta den här med dig). Marias mamma hade just dött och det var hon som kunde ta pissbyttan med sig. Det där hände på Lundholmsgården i Östäng. Den gård mina morföräldrar Anna och Karl Tegnér kom att överta.”

Ja, så inleds boken Uvå Garda – Glimtar ur Anna och Karl Tegnérs släkthistoria. Boken är skriven av ett tiotal författare med Pell Birgitta Andersson och Pell Lena Norin som spindlar i nätet. Precis som boktiteln säger så handlar den om släkten Tégner i Östäng. Uvo garda betyder ”ovanför gårdarna” och syftar till de tre gårdarna Tegnérsgården (f.d. Lundholmsgården), Tenngården och Pellgården. Eller Nordomin, Sunnomin och Sudinidåtil som de också kallades.

 

IMG_0001

Uvå Garda – populär släktkrönika

Allt började egentligen med en enkel fråga. Lars-Johan Tegnér, son till Bosse Tegnér, en av författarna, frågade om släkten kunde titta i fotoalbum och skriva ned vilka som förekom på bilderna.

-Första gången vi träffades var i mars 2012. Då pratade vi om korten och gårdarna, berättar Pell Birgitta Andersson. Därifrån växte planen fram om att skriva en hel bok om släkten. Vi intervjuade gamla Östängsbor och fick inblickar i hur livet var för vår släkt för hundra år sedan och framåt.

IMG_0004

Några av bokens författare och förläggaren Jut Johan Persson

De tre gårdarna hade olika namn på älvdalska, beroende på var man befann sig. Tenngården, Karl Tegnérs hemgård, kallades Nordomin om man befann sig på Tegnérsgården eller på Pellgården. Tegnérsgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tenngården och Uvomin om man befann sig på Pellgården. Pellgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tegnérsgården och Sudinidåtil om man befann sig på Tenngården. Verkar det rörigt? Ja för oss idag kanske, men inte för människorna då.

-Det som bara skulle vara anteckningar till gamla bilder, var på väg att bli en bok på 100 sidor, säger Pell Lena Norin. Men i slutändan blev det 219 sidor. Vi trodde vi skulle bli klara hösten 2012, men det tog två år i stället för några månader.

I maj 2014 var det dags för boksläpp av den nyskrivna boken och passande nog befann man sig på Tegnérsgården som boken är döpt efter. Uvo garda var den vedertagna termen man använde i Östäng när man talade om deras släktgård. Releasepartyt efteråt var hemma hos Bosse och Bia Tegnér, där bubbel och snittar serverades.

IMG_0008

Boksläpp på Tegnérsgården

IMG_0003Releasepartyt börjar

IMG_0011Releasepartyt fortsätter

Intresset för boken blev så stor att den blev slutsåld.

-Vi tryckte tillräckligt många exemplar så att det skulle räcka till släkten och bli över till övriga intresserade, berättar Lena. Sedan fick vi börja skriva upp personer som var intresserade om fler exemplar skulle tryckas. Det blev så pass många att vi bestämde oss för att göra en ny tryckning, eller egentligen en andra upplaga, då vi också gjort några små korrigeringar.

-Jättekul att det blev sådant stort intresse, säger Birgitta. Nu finns många bilder och berättelser samlade för kommande generationer att ta del av.

//Pell Marit Norin

Boende på Pellgården, eller Sunnomin, eller Sudinidåtil, beroende på var man är någonstans:)

Artikel i Mora Tidning 19 maj 2014:

http://www.dt.se/slakt-o-vanner/fira-o-uppmarksamma/nu-har-slakten-tegner-fatt-en-egen-bok

 

Read More

Tips inför sommaren – vandra Fornminnesstigen

  |   Besöksliv
Det finns mycket spännande i älvdalsskogarna. Fornminnesstigen är en perfekt halvdagsaktivitet

Det finns mycket spännande i älvdalsskogarna. Fornminnesstigen är en perfekt halvdagsaktivitet.

Lummig mossbeklädd granskog, myr, kalhygge och tallskog. Fornminnesstigen i Skinnarbodarna tar dig genom många olika naturtyper. Gör dig ingen brådska, ta dig tid att njuta av skogens mångfald och stanna upp vid de olika ställena som berättar om vår historia. Redan efter några hundra meter ser du skyltar som talar om att det finns något intressant, något som är skyddsvärt.

Fornminne

Det välbekanta R:et talar om att det finns ett fornminne här.

Ett fornminne, eller fornlämning , är en kvarleva efter människors verksamhet under forna tider och som ej längre är i bruk. Lämningar som ingår i landskapet kallas fasta fornfynd. Dessutom finns lösa fornfynd som tex sägner och berättelser som är kopplade till en viss plats med tradition (källa: Wikipedia). I skogen kring Skinnarbodarna har man hittat ca 50 stenar med ristningar. En del har vittrat ner ganska mycket och en del syns mer tydligt. Man tror med stor säkerhet att det var kullorna som gick och vallade djuren som har ristat in initialer, årtal och bilder. Längs Fornminnesstigen finns ett antal av dessa markerade. Att försöka tyda vad som finns på stenarna är helt klart spännande. Det äldsta årtalet som syns tydligt är 1751.

Runsten

1700-talsgraffiti i Älvdalsskogarna.

Efter ca halva vandringen finns en bänk där man kan sätta sig ner och titta på utsikten. Tar du med fika så är det här en bra plats att stanna. Dessutom finns här ”Storstenen” med flest ristningar. Skriv gärna ditt namn i gästboken innan du går vidare. Nu kommer du att stöta på andra lämningar som berättar om hur viktig skogen varit (och fortfarande är) för älvdalingarna. Det är platser för kolmilor och en kolarkoja som finns markerade längs stigen.

Skogen i Älvdalen

Typisk kolbotten – nästan ingen växtlighet på marken och en tät klunga granar.

Har du ännu inte vandrat Fornminnesstigen i Skinnarbodarna så är det här mitt sommartips till dig. Passar hela familjen!
/ Marit Norin

 

 

 

Read More