cykel Tag

Utflyktstips – heldagstur på cykel till Navardalen

  |   Besöksliv
DSC01417
Blogg 8
DSC01450

Vad gör man en varm sommardag i Älvdalen? Vi på Happy Älvdalen delar gärna med oss av våra smultronställen i och kring Älvdalen, allt för att du som besöker oss ska ha möjlighet att uppleva det bästa vi har att erbjuda. Idag sken solen från en klarblå himmel och vi passade på att ta en cykeltur till STF Navardalens Vildmarksstation, en tur på cirka 70 kilometer, tur och retur Älvdalen.

Navardalens Vildmarksstation är en oas för alla som uppskattar lugn och ro, naturupplevelser som vandring, fiske, kanot och kanske ett bastubad. Navardalen drivs av Jessica och Andrew som erbjuder boende, aktiviteter och guidade turer. Idag fick vi god fika när vi cyklat de dryga 30 kilometerna upp till vildmarkstationen. Vägen dit är en upplevelse i sig. Du upplever den forsande Rotälven, ett antal porlande bäckar,  tystnaden i skogen som ackompanjeras av vacker fågelsång. Vi vet att det är gott om älg, björn, lo och andra djur i skogarna runt Navardalen och bara känslan gör att det pirrar lite extra i magen när man cyklar längs grusvägarna. ”Var det inte en björn jag skymtade, som rörde sig i skogen?” tänker jag när det prasslar till i buskarna längs med vägen. Nej, någon björn fick vi inte se idag, tyvärr. Men de finns där, det vet vi.
Längs med vägen finns det gott om bäckar, källor och vattenfall där du har möjlighet att fylla på din vattenflaska. Vattnet är kallt och friskt och smakar ljuvligt. Jag passade även på att ta ett dopp i den kalla älven, det friskade upp :-)

Totalt tog vår cykeltur på cirka 70 kilometer sex timmar, men då passade vi på att ta många pauser, bada, ta bilder och njuta av en lång fika uppe på Navardalen. Andrew och Jessica hade nybakat fikabröd och vi satt länge och småpratade på uteserveringen. Ingen stress. Vill du dela upp turen går det givetvis bra att sova över en natt på Navardalens Vildmarksstation. Då kan du ta dig tid att uppleva en stilla sommarkväll och kanske pröva fiskelyckan under kvällen, bada bastu eller bara njuta av tystanden och stillheten.

Vårt tips är att ta med lite gott att äta på som ger ny energi om/när du blir trött. Vägen upp till Navardalen cyklade vi den relativt stora asfaltsvägen mot Sveg och tog av vid bron mot Bössbo. Det är svag lutning uppåt under en del av vägen men inga branta backar.
Vägen tillbaka mot Älvdalen tog vi grusvägen på västra sidan av Rotälven och kom ner i Loka, en härlig tur längs med Rotälven med många fina platser för pauser vid älven. För att cykla den vägen tillbaks tar du höger efter Bössbo, innan bron över Rotälven.

Som sagt, vill du ha en heldagsutflykt på cykel och njuta av natur, bad, fika och härliga grusvägar. Ta cykeln till Navardalen, det kan jag varmt rekommendera. Vill du hyra en cykel över dagen? Kontakta STF Tre Björnar i Älvdalen.
//Karin Hellström

Read More

Heta trender på två hjul

  |   Näringsliv
DSC00942
DSC00940
DSC00932

Att cykel är hett, det råder det inga tvivel om. Utbudet av cyklar och tillbehör har fullkomligt exploderat under de senaste åren och vi cyklar mer än aldrig förr. I skogen, på landsväg eller ”bara” till och från jobbet. Cykeltrenden märker även Anders på Älvdalens Sportcenter av. Idag besökte vi honom i butiken på Dalgatan i Älvdalen och ställde några korta frågor.

I butiken står cyklar uppradade längs skyltfönstret. En rad med traditionella cyklar med cykelkorg och all typ av utrustning men även coola ”strippade” mountainbikes i grälla färger.
– Igår sålde jag åtta cyklar, säger Anders när jag frågar hur det går med försäljningen. Men så är det inte varje dag, skrattar Anders, det varierar väldigt mycket från dag till dag. Just nu är det högsäsong och många som är intresserade av att köpa nytt, tillägger han.

Vi pratar om nya heta trender och mountainbike som växt enormt under senare år med bland annat CykelVasan och en rad andra cykeltävlingar som triggar fantasterna.
– Att cykla i skogen och på stigar har blivit enormt populärt, säger Anders. Av de åtta cyklarna jag sålde igår var det fem av dem som var en mountainbike. Många påverkas av trenden och väljer cykel som träningsform.

Cyklar du mycket själv, frågar jag?
– Ja, det blir ett par gånger i veckan, berättar Anders. Att cykla i skogen är både bra och skonsam träning för kroppen. Men det gäller att ha en bra cykel, det blir mycket roligare då.

Vad bör man tänka på när man ska köpa en ny cykel?
– Det är viktigt att man får en cykel som passar i storlek, det hjälper vi gärna till med här i butiken. Dessutom erbjuder vi service efter köpet, det är alltid mycket saker som behöver justeras när man börjat använda cykeln, säger Anders.

Vad kostar en mountainbike?
– Priserna börjar vid cirka 6 000 kronor, men vill man ha en riktigt extrem så finns det för över 100 000 kronor. Den typen har vi inte i lager utan de måste man specialbeställa. Vår dyraste mountainbike ligger på cirka 30 000 kronor.

Vad är skillnaden på de billigare och de dyrare cyklarna, vad gäller mountainbike?
– Ju dyrare de är ju lättare blir de, förklarar Anders. Dessutom blir delarna mer hållbara ju dyrare cykel man köper. Det sliter mycket i skogen när det går över stock och sten och det är därför vi erbjuder service till våra kunder så att cykeln ska fungera, även om man kör hårt i skogen.
Ska du själv delta i någon tävling i år?
– Jo, det ska jag, erkänner Anders, här i Älvdalen har vi BergsprisTrampet, en tävling som arrangeras av Älvdalens Cykelklubb och som körs den 23 maj. Det ska bli riktigt kul!

Jag hinner inte med så mycket frågor, kunderna blir fler och fler i butiken och Anders har fullt upp med att leverera cyklar och andra sportartiklar.
Jag tar en tur runt i butiken innan jag går ut och sätter mig på lådcykeln, vår kära Happy-cykel. Nej, den funkar inte i skogen, den går nog bäst på landsväg :-)

//Karin Hellström

Read More

Lokal författare utkommer med bok om Asta Martinsson

  |   Livsstil
IMG_4114
IMG_4111

Du som följer Happy Älvdalens blogg har tidigare kunnat läsa om Pell Birgitta Andersson som skrivit ett antal böcker. Nu har hon kommit ut med ytterligare en bok som handlar om en person som är välkänd bland många älvdalingar, Asta Martinsson. Happy Älvdalens träffade Birgitta och ställde några frågor.

 

När kom du på iden att intervjua Asta? Varför just henne?

Jag skulle vilja svara med förordet i boken, säger Birgitta. Det beskriver varför det blev Asta.

“I januari 1947 åkte min fröken Mait Kvist skidor med sin klass i Lassebacken, den backe som ligger mitt emot Turistbyrån. Jag hade nya, ganska långa limexskidor och tyckte att det var roligt att åka utför den branta backen. Bäst det var så fick jag skidorna i kors och ramlade. Jag kunde inte stödja på benet, så mamma tog mig till sjukstugan. Doktor Welin röntgade benet. Det var brutet och jag blev gipsad och inlagd på sal 3. Efter några dagar röntgades benet igen. Doktorn ville kontrollera att det växte ihop så att benet blev rakt. Det var inte rakt så doktor Welin rättade till det. Sen fick jag ligga i flera veckor med benet i sträck. Därför blev jag kvar ganska länge på sjukstugan. Då lärde jag känna Asta, som var biträde där. Asta var glad och tog sig då och då tid med små pratstunder. Det där var mitt första möte med Asta. Vi har setts då och då under årens opp. Under det här året har vi träffats många gånger, när Asta berättat om saker hon varit med om i sitt liv.

En sommardag 2013, när jag var på Bygglagret i Älvdalen, kom Kjell Jansson från Månsta fram till mig och sa: Jag har varit på ett kalas. Där var också Asta Martinsson. Tänk, vad hon har varit med om mycket! Jag tycker att du ska intervjua henne. När jag frågade Asta om hon ville berätta för mig om vad hon upplevt genom åren sa hon: Men, kan det vara något att skriva om?

För mig har det varit en stor upplevelse att få lyssna till Astas berättelse om hur det var att arbeta på Älvdalens sjukstuga när doktor Welin var provinsialläkare. Den tiden är verkligen en del av Älvdalens historia. Det har också varit fashinerande att lyssna till Astas entusiasm i arbetet med friskvårdsgrupperna. Astas upplevelser under barnaåren har berört mig mycket. Jag tycker verkligen att Astas berättelse är något att doumentera och låta nya släkten få ta del av.”

Birgitta har arbetat med boken ungefär ett år, med ojämna mellanrum. Vid alla tillfällen de träffats är det många intressanta berättelser som Birgitta fått ta del av. Asta har mycket att berätta.

Vad tycker du är mest intressant/spännande av det hon berättat?

Det är utan tvekan Asta och hennes arbetstid tillsammans med Ragnar Welin på Älvdalens sjukstuga. Här kommer ett par utdrag ur boken:

BB
BB-avdelningen var på andra våningen. En natt när jag var i tjänst kom det in en havande kvinna. Hon hade kraftiga värkar. Jag ringde till barnmorskan Hilda Steen som var i sitt hem. Kom direkt! Vad ska jag göra? frågade jag. Ge henne lavemang! blev svaret. När jag gjort det, fick den blivande mamman gå på toaletten. Lås inte dörren! sa jag. En kort stund senare skriker hon, ungen kommer! Jag skyndade mig in och stack ner båda händerna i toalettskålen och fick barnets huvud i mina händer. Kvinnan kunde resa sig upp. Sen gick jag sakta bakom henne och stödde mitt huvud mot hennes rygg. Hon fick lägga sig på en brits. En kort stund senare föddes barnet. Jag sprang iväg och väckte Britta Bönström som också var biträde och bodde i ett rum i närheten. Nu var det var dags att klippa navelsträngen. Just då kom barnmorskan och tog hand om barnaföderskan och det nyfödda barnet. – Ja, det där är ett starkt minne från den tiden.

Skabb
Skabb är en smittsam hudsjukdom som förekom då. Om en person i en familj hade skabb måste alla i familjen få behandling. De som kom för att få hjälp fick gå ner i ett rum i källaren. Där fick de ta av sig alla kläder och lägga dem i en säck. Sedan smordes hela kroppen in med en salva och sedan fick de sitta så i några timmar innan de tvättade sig och fick ta på rena kläder. Efter några veckor var de botade. Det här var en av mina arbetsuppgifter på sjukstugan.

Operation
Efter mottagningstiden slut utförde doktor Welin mindre operationer. Det var t.ex. halsoperationer och skrapningar. En dag sa han att jag skulle assistera honom vid en blindtarmsoperation. Jag blev fundersam. Hur skulle vi klara av det? Det första som skulle göras, var att sterilisera de instrument som skulle användas. Doktor Welin visade mig i vilken ordning de skulle läggas upp på en bricka. Det var mycket viktigt, att allt låg i rätt ordning. Jag noterade allt i mitt block. När allt var steriliserat, placerade jag instrumenten så som doktor Welin sagt. Vem som sövde vet jag inte. Sedan blev det operation. Den gick bra och morgonen efter tittade vi till patienten, som var pigg och glad.

En julnatt när jag fortfarande bodde kvar i Åsen ringde doktor Welin hem till mig och bad mig hjälpa till vid ett hembesök. Patienten ansågs vara för dålig för att förflyttas. Jag begav mig genast till sjukstugan för att hämta det som behövdes för en buktappning. Väl i hemmet hos patienten hjälptes vi åt att utföra vårt arbete. När det var färdigt satte vi oss ner. Dottern i huset bjöd på kaffe. Ljusen i granen lyste så vackert. Allt var lugnt och stilla i den tidiga julmorgonen. Det där är en julnatt, som jag aldrig glömmer.

Ödet ville något annat.
Så kom 9 december. 22 dagar kvar till min 63-årsdag. När jag hämtade posten den dagen fick jag ett brev som inte ens var igenklistrat. Jag öppnade brevet. Där stod det:

Du är skyldig att avgå i pension nu när du fyller 63 år.

Mora lasarett

Det var allt. Det hade inte föregåtts av information från fack eller arbetsledning.

Du har intervjuat många människor genom åren, hur och när uppstod intresset?

Under min uppväxt fanns inte TV. Då satt man och berättade för varandra. Mina föräldrar var goda berättare. Det var där intresset att lyssna startade. I möten med människor har jag då och då fått lyssna till spännande berättelser framförda av goda berättare. Då händer det att jag frågar om jag får skriva om det jag hört. Så kan det starta.

Hur ”väljer” du vilka du ska intervjua, tex Harry, Margit och Asta?

Harry Westerlund hade jag lyssnat till vid flera tillfällen innan jag frågade om jag fick skriva om hans liv. När det gäller Margit Lilleberg och Asta Martinsson har personer kommit fram till mig och sagt att jag borde skriva om dem för att de har mycket att berätta.

Hur många ex har du tryckt upp?

Asta ville att vi skulle beställa 50 ex. De gick åt så vi har beställt ytterligare 50 ex.

Vem bekostar tryckningen?

Böckerna om Margit och Harry har jag bekostat själv. Jag är inte bra på att sälja böcker men jag tycker om att skriva. Asta betalade sin bok. Astas bok kostar 100 kronor.
Är du intresserad av att köpa någon av Birgittas böcker kan du kontakta henne på birgittaandersson@telia.com. Hon kommer även att finnas på Älvdalens Företagsmässa.

//Marit Norin

Read More

Nyfiken på; skrivretreat i Älvdalen

  |   Art, Besöksliv, Livsstil, Näringsliv
STF Tre Björnar i Älvdalen erbjuder skrivretreat.

STF Tre Björnar i Älvdalen erbjuder skrivretreat.

Hej Ingela, du driver STF Tre Björnar i Älvdalen och erbjuder så kallad skrivretreat. Jag har länge funderat på vad det innebär, kan du berätta lite mer?
– Skrivretreaten på Tre Björnar är inne på sitt sjunde år, senaste par åren i samarbete med Författarcentrum. Vi brukar hålla kring en vecka under försommar och i september eller i november. Retreaten innebär att man får eget rum där man kan sitta och jobba eller så sitter man tillsammans och skriver i ateljén på gården. Retreaten är en möjlighet att kunna dra sig tillbaka och få skriva i lugn och ro och ändå ha kollegor omkring sig. Det är alltså inte lärarlett eller att man läser upp sina texter, men brukar bli många intressanta samtal kring författande och litteratur.

Vad behöver man kunna för att komma till er? Är det proffs eller amatörer?
– Alla som vill komma och skriva är välkomna, oavsett vilken nivå man är på. En del har gett ut böcker, en del skriver på en och andra är kanske bara i stadiet att pröva sig fram att skriva.

Hur många brukar komma på dessa retreats?
– Det har varierat utifrån längden på retreaterna eftersom man kommer antal dagar man önskar, men det brukar vara kring 10-15 personer. Retreaten nu 4-11 maj är hittills 8 personer bokade så kanske det blir fullt. Vi har 12 rum att erbjuda om man inte delar.

Skrivretreat - att få möjlighet att skriva i en inspirerande miljö, det låter härligt!

Skrivretreat – att få möjlighet att skriva i en inspirerande miljö, det låter härligt!

Hur går det till? Hur ser dagarna ut?
– Vi brukar börja dagarna med gemensam frukost, men man kan göra själv också i vandrarhemsköket. Därefter sätter sig folk i ateljén och skriver gemensamt men under tystnad så man får skrivro, eller så sitter man på sitt rum, på terrassen eller var man önskar. Lunch äter vi gemensamt för de som önskar sedan kan det bli en promenad och så tar skrivandet vid igen. Emellanåt har vi gemensam middag, gör en utflykt ihop, har lite kvällsfika med diskussioner kring författande och litteratur eller så sitter man och skriver även kvällstid.

Har ni några föreläsare eller lärare som hjälper till och ger tips? Eller hjälper man varandra?
– Det är inte lärarlett och vi har inte haft föreläsare. Det är inte så att man läser texterna högt och kommenterar heller. Tanken är att man får rå sig själv och att det är en retreat där man drar sig tillbaka från åtaganden för att helt fokusera på skrivandet. Men, om någon vill kan de ju ta upp frågan att läsa texter högt.

Hur många dagar brukar deltagarna stanna?
– Det brukar bli kring en vecka även om en del bara kommer ett par dagar och när vi haft tre veckor har några stannat hela perioden. Nu i maj blir det en vecka och de flesta har bokat den.

Resultaten från retreaten – tar ni del av dem? Hur många av böckerna ges ut?
– Några har gett ut böcker och berättat att de arbetat delar av böckerna här på Tre Björnar. Under Skrivretreat i Älvdalen på Facebook kan man läsa en del om detta och även andra synpunkter på retreaten samt se bilder.

Hur kom ni på idén? Skriver ni själva?
– Både Gerhard och jag har författat en del. För Gerhards del mest inom arkeologi och för min del inom arkeologi och en del skönlitterärt. När vi tog över Tre Björnar för tio år sedan hade vi tankar om att författare skulle kunna komma hit och sitta och skriva. Dels för att Tre Björnar är så inspirerande med sin sekelskiftescharm och dels för att Älvdalen är så härligt med sina skogar och älvar och trevliga människor.

Vad kostar det och hur bokar man? Finns det platser kvar?
– Det går att boka 4-11 maj på trebjornar@telia.com eller telefon 0251-104 82. Det finns några rum kvar. Det kostar 225 kr per rum/natt och 1500 kr för hela perioden. Då får man eget rum. För medlemmar i Författarcentrum kostar det 200 kr per rum/natt.

Hitta kreativiteten i ditt skrivande i Älvdalen!

Skrivretreat inomhus under höst och vinter.

Anordnar ni regelbundna kurser eller bara på våren?
– Vi brukar ha retreat på försommar och i september eller i november.  Till sommaren blir det nya ägare på Tre Björnar och de vill fortsätta ha skrivretreaterna. Jag kommer då att hålla i dom fortsatt på så vis att jag tar emot bokningar och ansvarar för och deltar även i retreaten medan nya ägarna står för logi och frukost. Nästa retreat blir 2-9 november så då är alla som önskar att sitta och skriva välkomna!

Stort tack Ingela – det låter ju helt underbart och lockande!
Lycka till.
//Karin Hellström

Read More