Author: Marit

Vem blir iCells första älvdalskund på nya produkten?

  |   Art, Näringsliv

I somras var Happy Älvdalen på studiebesök på iCell, tillsammans med Göran Pell, förste älvdalskunden när företaget etablerade sig för drygt två år sedan. Med oss var också Mats Andersson, bördig från Älvdalen och bosatt i USA sedan många år. Vi blev väl mottagna av Örjan Stefansson som visade oss runt i hela produktionskedjan.

IMG_2724.jpg

Örjan Stefansson, Göran Pell, Mats Andersson

Det är alltså träfiber det handlar om, en populär förnybar råvara. Den rätta benämningen är cellulosaull och på iCells fabrik i Älvdalen har tillverkningen fram till nu varit enbart lösull. Verksamheten på iCell är just nu i ett expansionsskede. Antalet anställda har ökat från sex till tolv det senaste året och nu byggs en helt ny del för att även tillverka skivor.

Vi börjar rundturen där tidningspapperet kommer in. –Vi får tidningarna från Tidningsretur i Norrköping, säger Örjan medan vi står och tittar på en traktor som skyfflar tidningar. Anledningen att vi inte använder återvinningstidningar direkt är att de inte är riktigt sorterade för att kunna användas i dagsläget. Blanka tidningar som till exempel bilagor funkar bara till en viss procent, man kan inte ha för mycket sådant eftersom det inte isolerar lika bra.

IMG_2723.jpg

Första steget i produktionen 

– Tekniken vi använder är egentligen inte något nytt, berättar Örjan när vi fortsätter in i själva produktionshallen. Konsten är att riva sönder papperet och inte mala. Den tekniken har funnits i USA och Kanada i 80-90 år. Det är också i USA som fabrikens maskiner är byggda och det var amerikanare som uppförde maskinerna här i Älvdalen. De var mäkta imponerade, eftersom det var det allra senaste. De uttryckte sig faktiskt: ”This is the shit”, säger Örjan och skrattar.

– Att iCell etablerades här i Älvdalen är tack vare Älvdalens kommun. De var på hugget och det fanns en detaljplan för industriområdet, så allt gick snabbt, säger Örjan.

Snabbt gick det också att få första kunden i Älvdalen. Göran Pell skulle isolera taket och tog kontakt med Älvdalsbygg. Det landade i att Göran valde cellulosaullen från iCell och att Älvdalsbygg utförde jobbet.

IMG_2740.jpg

Första kunden i Älvdalen, Göran Pell, utanför sitt hus

– Jag är jättenöjd, säger Göran. Nu ska jag isolera taket i en inglasad balkong och funderar på vilken isolering jag ska använda. Nu när jag vet att det kommer att tillverkas även skivor av det här materialet så är chansen stor att jag väljer det, fortsätter Göran och skrattar samtidigt som han skakar hand med Örjan om att även här bli den första älvdalskunden.
– Den nya produktionen ska vara driftsklar i november, säger Örjan, när vi går ut och tittar på den nya tillbyggnaden.

IMG_2738.jpg

Blir det skivor från iCell här?

 

IMG_2736.jpg

Kanske första kunden på skivorna

IMG_2731.jpg

Nya byggnaden under konstruktion

 

Vi fortsätter rundturen och går igenom alla stegen från att tidningarna rivs, till att det är färdigt lösull som paketeras i balar. Sedan återstår två spännande moment för oss. Det första är rummet där de utför brandtester. Örjan visar hur de luckrar upp ullen, mäter upp en viss vikt, lägger det i en ställning i ett skåp, ser till att luftflödet är korrekt och sedan tänder en brandlåga mot materialet. Vi står och tittar in genom glaset och väntar oss kanske att det ska börja brinna, det är ju trots allt papper. Men nej, det brinner inte.

-Den här typen av standardiserade tester utför vi hela tiden, berättar Örjan.

IMG_2727.jpg

Brandtest

 

IMG_2728.jpg

Det brann inte!

Vi fortsätter sedan till ”väggarna” där Kuno Larsson visar oss hur det går till när man gör själva isoleringen. Det är moduler med plexiglas på en sida där vi kan se hur lösullen sprutas in och packas ihop. Här avslutar vi rundturen, en intressant och lärorik förmiddag. Nu återstår det bara att se vem den förste älvdalskunden på cellulosaskivorna blir.

IMG_2729.jpg

//Marit Norin

Read More

Släktkrönika trycks i en andra upplaga – bara fem månader efter första boksläppet

  |   Livsstil

”Det var en morgon i oktober 1912. Maria stod på gården framför gammelstugan med den laggade pissbyttan i handen. Hon tog sats och kastade den upp mot himlen och sa: Du beller tågå issa min dig (Du kan ta den här med dig). Marias mamma hade just dött och det var hon som kunde ta pissbyttan med sig. Det där hände på Lundholmsgården i Östäng. Den gård mina morföräldrar Anna och Karl Tegnér kom att överta.”

Ja, så inleds boken Uvå Garda – Glimtar ur Anna och Karl Tegnérs släkthistoria. Boken är skriven av ett tiotal författare med Pell Birgitta Andersson och Pell Lena Norin som spindlar i nätet. Precis som boktiteln säger så handlar den om släkten Tégner i Östäng. Uvo garda betyder ”ovanför gårdarna” och syftar till de tre gårdarna Tegnérsgården (f.d. Lundholmsgården), Tenngården och Pellgården. Eller Nordomin, Sunnomin och Sudinidåtil som de också kallades.

 

IMG_0001

Uvå Garda – populär släktkrönika

Allt började egentligen med en enkel fråga. Lars-Johan Tegnér, son till Bosse Tegnér, en av författarna, frågade om släkten kunde titta i fotoalbum och skriva ned vilka som förekom på bilderna.

-Första gången vi träffades var i mars 2012. Då pratade vi om korten och gårdarna, berättar Pell Birgitta Andersson. Därifrån växte planen fram om att skriva en hel bok om släkten. Vi intervjuade gamla Östängsbor och fick inblickar i hur livet var för vår släkt för hundra år sedan och framåt.

IMG_0004

Några av bokens författare och förläggaren Jut Johan Persson

De tre gårdarna hade olika namn på älvdalska, beroende på var man befann sig. Tenngården, Karl Tegnérs hemgård, kallades Nordomin om man befann sig på Tegnérsgården eller på Pellgården. Tegnérsgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tenngården och Uvomin om man befann sig på Pellgården. Pellgården kallades Sunnomin om man befann sig på Tegnérsgården och Sudinidåtil om man befann sig på Tenngården. Verkar det rörigt? Ja för oss idag kanske, men inte för människorna då.

-Det som bara skulle vara anteckningar till gamla bilder, var på väg att bli en bok på 100 sidor, säger Pell Lena Norin. Men i slutändan blev det 219 sidor. Vi trodde vi skulle bli klara hösten 2012, men det tog två år i stället för några månader.

I maj 2014 var det dags för boksläpp av den nyskrivna boken och passande nog befann man sig på Tegnérsgården som boken är döpt efter. Uvo garda var den vedertagna termen man använde i Östäng när man talade om deras släktgård. Releasepartyt efteråt var hemma hos Bosse och Bia Tegnér, där bubbel och snittar serverades.

IMG_0008

Boksläpp på Tegnérsgården

IMG_0003Releasepartyt börjar

IMG_0011Releasepartyt fortsätter

Intresset för boken blev så stor att den blev slutsåld.

-Vi tryckte tillräckligt många exemplar så att det skulle räcka till släkten och bli över till övriga intresserade, berättar Lena. Sedan fick vi börja skriva upp personer som var intresserade om fler exemplar skulle tryckas. Det blev så pass många att vi bestämde oss för att göra en ny tryckning, eller egentligen en andra upplaga, då vi också gjort några små korrigeringar.

-Jättekul att det blev sådant stort intresse, säger Birgitta. Nu finns många bilder och berättelser samlade för kommande generationer att ta del av.

//Pell Marit Norin

Boende på Pellgården, eller Sunnomin, eller Sudinidåtil, beroende på var man är någonstans:)

Artikel i Mora Tidning 19 maj 2014:

http://www.dt.se/slakt-o-vanner/fira-o-uppmarksamma/nu-har-slakten-tegner-fatt-en-egen-bok

 

Read More

Bästa sommarsäsongen någonsin för Idre Fjäll

  |   Allmänt, Art, Näringsliv
Under sommaren har jag stött på många gäster som passerat Älvdalen på väg till Idre Fjäll. Flera har stannat till i Älvdalen och handlat eftersom de varit ute i så pass god tid att de måste vänta på att få tillgång till stugorna. När jag jobbat på Porfyr- och Hagströmmuséet har de kommit in på besök där och jag har fått en pratstund med dem. Jag är nyfiken på hur sommarsäsongen varit på Idre Fjäll och har ställt några frågor till Sofie Andersson, försäljnings- och marknadschef.
sofie.jpg

Sofie Andersson,
försäljnings- och marknadschef på Idre Fjäll

Cross-Country-Idre-Fjall2-300x200.jpg

Nya satsningar på Cross Country har gett resultat

Cross-Country-Idre-Fjall3-300x200.jpg

Barnfamiljer är en viktig målgrupp

Cross-Country-Idre-Fjall1-300x200.jpg

Idre Fjäll är en del av den stora cykelsatsningen Biking Dalarna

Hej Sofie,
Hur har sommaren varit?
Idre Fjäll har haft sin bästa sommar hittills sen anläggningen startade 1968. Nu är vår sommarsäsong inte över ännu men vi kan se att holländarna ökat med fantastiska 55 % och svenskarna med 20 %. Vi har haft många nya gäster som hittat till oss. Drygt 40 % har aldrig varit hos oss tidigare. Glädjande nog ger våra gäster oss också mycket höga betyg för bemötande, utbud och upplevelser.

Vilka nyheter hade ni inför sommaren?
I sommar satsade vi ännu mer på Cross Country med fler utmanande och roliga cykelleder. Vi erbjöd två nya cykelprogram (teknikträning) som ingick för dem som bokat boende via oss.  Vi tog över forsränningen i egen regi vilket var ett lyckoskott. Vi lanserade en ny trailrunningtur, låghöjdsbana, pumptrackbana mm.

Vilka är era sommarkunder/gäster?
Barnfamiljer från främst Sverige och Holland. Men även många träningsgrupper och par.

Vad är på gång inför vintersäsongen?
Ännu större satsning på barnfamiljer med fler ytor för lek och bus såväl inne som utomhus, barnen i fokus ska genomsyra hela anläggningen. Vi får ett nytt längdspår på ca 2,1 mil. Idre Ski Apartment blir ett ”nytt” fräscht boende för par och den lilla familjen- ett mellanting mellan lägenhet och hotell. Vi kommer erbjuda fler attraktiva träningsläger för längdåkaren mm.

Hur ser du på utvecklingen inom sommar- respektive vinterturismen för vårt område och Idre Fjäll?
Efter den här sommaren kan man inte se annat än väldigt positivt på framtiden. Att vår mångåriga satsning på en komplett året-runtanläggning börjar ge frukt. Det kommer spilla över på hela området såväl såväl specifika turistanläggningar som andra branscher inom service, transport, shopping mm.

 

Tack Sofie! Happy Älvdalen önskar nu lycka till med vintersäsongen :)

/Marit Norin
Read More

Måleriföretag och dekormålare i samarbete när Älvdalens kyrka målades om

  |   Art, Näringsliv

Om du åkt förbi Älvdalens kyrka i sommar har du säkert märkt att det varit ommålning på gång. Ett arbete som inte är som vilken ommålning som helst. Ta till exempel tornfönstren. Att ta sig dit upp är ingen lätt sak. Upp till klockorna är det trappor men de sista tio metrarna är det stege som gäller. Det innebar att fönstren fick hissas ner de tio metrarna till klockorna. Fönstergluggarna var ett tag täckta med svart plast och det såg nästan skräckinjagande ut. Nu lyser de nymålade vita tornfönstren vackert mot den mörka ytan. Titta upp så får du se!

IMG_2906

Mörkt och dystert där tornfönstren ska vara

DSC02886
Nymålade och fina tornfönster

Anders Norins Måleri AB har haft uppdraget med ommålningen som innefattat en rad olika saker. Förutom tornfönstren har alla fönster mot söder har fått sig en ansiktslyftning. Elva fullstora fönster med 64 rutor i varje samt ett antal mindre fönster. Många små fönsterrutor blir det.

IMG_2905

Tålamodskrävande

Efter målningen skulle alla stora fönster putsas och här valde Anders Norin att använda ultrarent vatten, en metod som innebär att vanligt kranvatten leds genom fyra filter som renar bort kalk, järn och olika metaller. Vattnet blir också avjoniserat och så rent att det löser både fett, olja och sot, det dödar mögel och svamppåväxt och suger åt sig smuts. Samtidigt är det helt oskadligt för naturen och de som jobbar med det.

IMG_2891

Fyra reningsfilter

IMG_2896
Det ultrarena vattnet sprutar ur borsten.
Som du ser är det här inte kyrkfönstren :)

För den delikata uppgiften med de fina gamla kyrkportarna anlitades dekormålaren Kim Bergqvist, bördig från Älvdalen och nu boende i Knivsta. Tre gamla och en nyare kyrkport har skrapats och sedan behandlats. Mer om Kim och hans arbete med kyrkportarna kan du läsa om i Happy Älvdalens vintermagasin som kommer ut 1 december.

IMG_2942

Kim Bergqvist förvandlar kyrkportarna

DSC02890
Det färdiga resultatet

Slutligen har Lasarus restaurerats. Den kallades förr även ”Fattigstocken”, eftersom den sattes upp för att lägga i pengar som användes till fattigvården. Bössan har även använts i andra syften. Om något var svårt lovade människor pengar till Lasarus, om det gick bra fick man lov att lägga pengar där annars kunde något otrevligt hända. Men man fick inte lova Lasarus för mycket pengar, det var inte heller bra. Nu är en del av tavlan är restaurerad, bakgrund och text har målats om. Det är fascinerande hur väl det är gjort. Det syns inte var gränsen mellan det nya och det gamla går. Gå förbi och se om du kan se det!

IMG_2898

Fattigstocken Lasarus

/Marit Norin

Read More