Allmänt

dfhdfhdfhdfhd

Trolldomskrönika, del 3/3

  |   Allmänt
Trolldom2

“… medh befallningh, at j alt det som deruthi förmähles, uti noga observance tagen och strax deröfver ehn vederbörlight execution komma låten, så lagandes, at desse Syndare eftr vanligt sätt bekomma sitt straff uthi Sochnen der dhe hemma ähro”

Den 26 april 1669 sände landshövding Duwall domen till fogden med dessa ord. Tiden var knapp, dödsdomen är undertecknad den 7 april 1669 – sju månader har Look Anna och de andra tillbringat i fängelsehålan.

Landshövdingen uppmanar fogden att ”tijdigt Communicera” med prosten Elof Skragge i Mora så han kan ombesörja att domen offentliggörs”eftersom iagh honom derom a part tillskrifvit hafver, att han föruth af Predikestolarna uthi församlingarne om deras exekution af kunna, och förböner hoss Gudh för dem fälla låta, sampt och till den tijdhen executionen skall angå, sammankallar Prästerskapet åfvan Sillian uthi sitt Prosbsterij, för hvilka ber:de Syndare då sin bekiännelse göra skola”

Medan länsman ser till att bålen förbereds inser de styrande att smittan sprids i landet. Det finns flera bevarade brev till landshövding Duwall som undertecknats av änkedrottningen Hedvig Eleonora. Men någon dokumentation om hur de dömda fördes från Falun till Älvdalen har jag inte hittat. Att de skulle ha gått efter sju månader i fångenskap är otänkbart. Att den 70 åriga Look Anna (som låg för döden under rannsakningen) överlevde tiden i fångehålan är ofattbart.

Den 19 maj 1669 fördes följande personer till bålet:

Kettis Lasse, Look Anna och Gullichs Anna (dömda i september 1668)
Bond Elin, Brita Andersdotter och Pell Marit (dömda i december 1668)

Ris Anna, Bälter-Marit, Kettis Kerstin och Brita Mickelsdotter fördes till bålet i tron att de skulle avrättas, men de fortsatte förneka och återfördes till fängelset i Falun. Av bevarade handlingar framgår att Kettis Kerstin tillbringade ett år i fångenskap och vi kan förutsätta att även Ris Anna, Kettis Kerstin och Brita Mickelsdotter fick göra det. Alla överlevde fångenskapen, vilka bestående men de fick finns inte dokumenterat.

Invid vägen mellan Älvdalen och Mora står skylten ”Häxbränningsplats”, men det var inga häxor som brändes. Det var oskyldiga som fick utstå lidande på grund av människors rädsla. Vore det inte på tiden att ge dem upprättelse genom en informationsskylt invid sockenstugan istället? Det var där deras erkännanden tvingades fram, var bålen brann vet vi inte.

Nu kan du stötta Porfyrmuseet genom att köpa boken Oväsen i Älvdalen. Längst bak i boken hittar du information om mina kanaler i sociala media där jag fortsätter skriva om häxprocesserna.

Det är min förhoppning att du vill hedra de anklagade (inte bara de avrättade) genom att föra deras historia vidare.

(Oväsen i Älvdalen är den första boken i serien Eldarna som söker svar på hur det här kunde hända – vem tände bålen?)

//Text: Annika Andebark, Foto: Håkan Olsén

Länk till Trolldomskrönika del 1 
Länk till trolldomskrönika del 2

Read More

Trolldomskrönika, del 2/3

  |   Allmänt
Trolldom9

”Adsis O Jesu!

Anno 1668 den 3 septembris hölls extraordinarie ting i Älvdalens sockenstuga, utöver de personer som dels hava bekänt, dels ock är misstänkta hava förbund med Satan gjort och brukat trolldom, närvarande befallningsmannen mr Johan Arvidsson, kyrkoherden vördige och vällärde herr Lars P. Elvius, vörd. och väll[är]de herr Andreas Nohrmoraeus ifrån Mora samt nämnden. ”

Gertrud var tolv år. I två dagar förhördes hon av de höga herrarna från Falun, prästerskapet och konungens befallningsmän. Ensam stod hon framför männen, ingen förde hennes talan. Notarien hann inte renskriva protokollet. Istället var det minnesanteckningarna som skickades till Lillhärdal där trolldomsanklagelserna fortsatte.

På biblioteket i Älvdalen finns en avskrift av minnesanteckningarna. Där kan vi följa förhören dag för dag. Först förhördes Gertrud i två dagar. Dag tre förhördes Anna från Gullichsgården i Loka. Hon berättade om tjugosex olika blåkullafärder där hon på den nittonde resan tvingas rida på en björn.

”Emedan Anna var räddare för björnen än för fanen och fördenskull icke villa rida honom, tog Satan uti henne över skon, slängde henne åstad och kastade henne upp på björnen, befallandes henne hålla uti, men Anna sade kort nej, hon ville icke rida björnen, varöver Satan sticknade, sprang åt henne och slog henne i ryggen med handen, sägandes, vill du intet hålla uti? Han haver ock varit mycket vred på henne för det hon icke ville mana honom om hjälp till vägs, dock haver han omsider farit åstad och hon efter. ”

Rätten frågade om Gullichs-Anna någonsin hade sett en björn och fick till svar att hon ofta sett björnar då hon gick vall.

Utan Gertrud och Anna hade det troligen inte blivit några fällande domar i Älvdalen 1668. De bönade tills Gyris-Marit och Knåpar-Elin erkände. Genom att erkänna undgick de tortyr. Dessutom fick de syndernas förlåtelse och var garanterade en plats i himlen. Ingen dålig deal för en åttioåring på den tiden.

Gyris-Marit dog sedermera i fängelsehålan i Falun, men överheten visste inte hur den döda kroppen skulle hanteras. Visserligen hade hon dömts till döden i Älvdalen, men än hade inte Hovrätten fastställt dödsdomen. Det vet vi tack vare ett bevarat brev från landshövding Duvall. Av brevet framgår att han nogsamt övervägt olika alternativ och att kroppen under tiden fått ligga kvar i fängelset ”dhe andre fångarna till stoor förkräckelse”.

//Text: Annika Andebark, Foto: Håkan Olsén

Vad som hände med Gertrud, Gullichs-Anna och de andra anklagade kommer du kunna läsa mer om i Happy Älvdalens sommarnummer 2020, eller, om du inte kan vänta, på www.trollkona.se.

Länk till Trolldomskrönika del 1

Read More

Trolldomskrönika, del 1/3

  |   Allmänt
Trolldom2

Hur många föll offer för trolldomsprocesserna i Sverige mellan åren 1668-1676? På den frågan finns inget svar. Troligen avrättades omkring 300 personer. Hur många torterades och fick men för livet? Hur många barn förlorade en förälder? Om detta lidande vet vi inte mycket.

Redan 1664 anklagades en kvinna från Älvdalen för trolldom. Hennes femåriga barnbarn hade under en lek med grannbarnen berättat om hur hon for till Blåkulla. Grannarna kunde berätta om vad femåringen sagt, men barnet skrek bara. Både den anklagade och barnets föräldrar förnekade att de skulle ha varit i Blåkulla. Vid det här tillfället var Landshövdingen med på rättegången och han sa att det var ett ”Satans apespel” och alla gick fria.

Under hösten 1667 är det den 12-åriga Gertrud som anklagas för att ha gått över älven. Flickan förnekar vid flera förhör men runt årsskiftet börjar 15-årige Erik berätta om syner han haft när han gick vall uppe vid Slängbodarna. Gertrud tas i nya förhör. Så här beskrevs de förhören med Gertrud: Länsman hade ”länge haft henne i förhör, men dhenne gången kunde han inthet få någon bekännelse af henne, före än andre gången näst dher efter, dock medh Gertrudh store anfächtande hvilken af Satan mycket ähr plågad vorden före än hon kunde bekänna. ”

Den 22 maj 1668 skriver Länsman till Fogden och berättar att Gertrud ”bekänner mycket ynckeligen så att håren reesas på hufvde” hur hela hoper med trollkonor far till Blåkulla på sopkvastar. Maktens män är eniga om att något måste göras, men de hinner inte sammankalla till något extra ting innan folket far iväg till fäbodarna. Därför kommer de överens om att Fogden ska rannsaka på Fjärdingstinget i mitten av juni. Från dessa förhör finns anteckningar bevarade. Vid detta tillfälle förhörs 22 personer, alla boende i Åsen. En av de hörda är Kettis-Lasse, 22 år. Han”blev tillfrågad om han den konsten kunde, han stod ock en stund emot, men sedan bekände han runt ut sanningen, att när han var ett litet barn lärde honom Kn[åpar] Elin, och denne Lars bekänner sin syster vara van resa dit med sina 3 barn, Anna, Kerstin och Mats, och sin egen kalv red hon på och satte alla tre barnen efter sig, och när hon kom dit satte hon sig på bänken ut med dörren. Då de andra dansade satt hon stilla, efter hon var havande, såsom hennes broder bekänner, haver hon 5 bäror i ladun uti en kista, så att de icke frysa och hon är tillfrågad, och nekar alldeles där till”.

//Text: Annika Andebark, Foto: Håkan Olsén

Vad som hände med Lasse och de andra anklagade kommer du kunna läsa mer om här på webben, i  Happy Älvdalens magasin, eller, om du inte kan vänta, på www.trollkona.se.

Read More

Slogbodstips i Älvdalen

  |   Allmänt
Owe Hållmarker slogbod

Runt om i skogarna, vid vattendrag och sjöar, på kullar och utkiksplatser, dolt bland träden och ute i det fria hittar man dem, slogbodarna. En av sommarens höjdpunkter är att få göra eld i en slogbod, grilla korv, koka kaffe och bara njuta. Här är tio slogbodstips inför sommarens utflykter.

En slogbod är ett slags vindskydd som på älvdalska heter det aindjbuð. Ursprungligen var slogbodarna enkla övernattningskojor för de som veckor i sträck var borta vid avlägsna slåtterängar. Slogboden har snedtak och är öppen framtill. Förr i tiden hade den inget golv utan man bäddade åt sig med hö, granris eller mossa direkt på marken. Man sov med huvudet längst in vid väggen och fötterna mot öppningen, där elden brann.Idag finns de lite här och var och där kan du göra en eld, grilla korv och fika.  Eller bara sitta en stund.

Porfyrbrotten i Blyberg
Porfyrbrotten i Blybergär en tur där du passerar både gamla och nyare stenbrott. Det här är en del av Porfyrleden, en vandringsled där man knutit samman ett antal gamla stigar och leder som är kulturhistoriskt intressanta. På toppen finns en slogbod och vidsträckt utsikt.
Vägbeskrivning:Från Älvdalen är det ca en mil till Blyberg. Åk riksväg 70 söderut, förbi sågverket och sväng vänster till Blyberg. I Blyberg, sväng vänster skyltat till porfyrbrott / naturreservatet. Följ den lilla byvägen tills du kommer till ett rött hus. Sväng höger och parkeringen ligger 50 meter bort.
Läs mer om Blyberget

Sågdammen
Precis utanför Älvdalens centrum ligger Sågdammen. Porlande vatten och den intilliggande skogen ger en trevlig inramning till slogboden.
Vägbeskrivning: Från Älvdalens centrum, åk mot Mora. När du passerat vandrarhemmet Tre Björnar, sväng vänster (skyltat Nybolet/Skärklitt). Följ vägen ett par hundra meter och parkera vid den röda ladan på vänster sida. Slogboden hittar du alldeles bredvid.
Läs mer om Sågdammen

Honungsberg
Med vacker utsikt över Evertsbergssjöarna är det mer än mödan värt att ta stigen upp till toppen. Här finns bänkar att sitta på och en trevlig slogbod.
Vägbeskrivning: Från Älvdalen, åk mot Evertsberg/Sälen. I Evertsberg, sväng vänster mot Mora /Oxberg. Åk ca 600 meter och sväng häger in på Bosseldalsvägen. Följ vägen ca 3,3 km (efter ca 500 meter svänger vägen kraftigt till höger, efter ca 1 km blir det grusväg). Parkera på höger sida på en liten parkeringsficka. Skylt till Honungsberg finns på höger sida strax efter parkeringsfickan. Följ leden, vandringen är ca 1,5 kilometer och tar ca 20 minuter.

Nässjön
Vid badplatsen i Grundsand ligger slogboden precis bredvid sjön. Här finns även badplats och hopptorn.
Vägbeskrivning: Från Älvdalens centrum, åk RV 70 mot Särna/Idre. Efter ca tre kilometer, sväng höger och följ skyltningen till Sveg. Efter ca 500 meter, håll höger skyltat till Klitten. Sväng höger direkt efter och följ den lilla vägen några hundra meter.

Kråkbodtjärn
Kråkbodtjärn är en trevlig liten tjärn som är lättillgänglig där det finns ramper för fiske. Slogbod finns där man kan grilla och äta matsäck. Fiskeutrustning och fiskekort köper du hos Älvdalens Fiskecenter och Älvdalens Sportcenter.
Vägbeskrivning: kommer inom kort.

Porfyrdammen
Cirka fem kilometer från Älvdalen finns området Porfyrgården. Här finns Älvdalens Ridklubb och Älvdalens Golfklubb. På en liten udde finns en trevlig slogbod.
Vägbeskrivning: Från Älvdalens centrum, åk RV 70 mot Särna/Idre. Efter ett par kilometer, sväng höger och följ skyltningen till Porfyrgården. När du kommer upp till området, ta höger in mot Älvdalens Golfklubbs Driving Lake. Fortsätt på den gamla skogsbilvägen en bit, slogboden hittar du på vänster sida.

Hykjeberg
Hykjeberg är ett mäktigt berg med en topp som ligger på 594 meter över havet och en näst intill lodrät bergvägg som stupar 100 meter ner. Från toppen har man en milsvid utsikt och där finns en slogbod. Skogen i området varierar mycket beroende på höjdskillnader, äldre tiders nyttjande av skogen och skogsbränder. Det här är också platsen där den stenbänk finns, som Prins Carl Philip och Prinsessan Sofia fick av Länsstyrelsen i Dalarna. På bänken, som är av fin, röd, älvdalskvartsit, finns parets namn inristade och från bänken ser man ut över hela Älvdalen.
Vägbeskrivning: Från Älvdalens centrum, åk RV 70 mot Särna/Idre. Efter ca tre kilometer, sväng höger och följ skyltningen till Sveg. Efter ca 500 meter, håll höger skyltat till Klitten. Åk igenom byn Klitten och följ sedan grusvägen (skyltat Naturreservat) tills du kommer till en vändplan. Parkerar och följ ledmarkeringen upp till toppen.

Navardalen
En pärla mitt i vildmarken, Navardalens vildmarkslodge. Rogivande, naturskönt och välkomnande. Slogbod finns på båda sidor av sjön, en vid vildmarkslodgen och en vid vägen. Om vildmarkslodgen är öppen är den slogboden i första hand till för deras gäster.
Vägbeskrivning: kommer inom kort.

Ljoutbjärr
Lite drygt en mil från älvdalen finns slogboden vid Ljoutbjärr, längs vägen mot Sveg. Lättillgänglig precis bredvid vägen och precis vid Rotälven.
Vägbeskrivning: kommer inom kort.

Österdalälven
Längs Österdalälven finns ett antal slogbodar i närheten av centrala Älvdalen, till exempel vid Västängsbron, Lokarakan och bredvid Monztabanan.

 _______

Tänk på…
-Ha egen ved med dig om du ska göra eld.
-Se till att elden är ordentligt släckt innan du lämnar slogboden.
-Lämna platsen ren och snygg.
-Köp fiskekort om du ska fiska.
-Om slogboden ligger i ett reservat, följ reservatsföreskrifterna.

Foto: Owe Hållmarker

//Marit Norin

Read More