Author: Marit Norin

De badar året runt i öppet vatten

  |   Livsstil
Foto: Tobbe Nilsson

Foto: Tobbe Nilsson

Kallt, galet och hemskt eller uppiggande, hälsosamt och stärkande? Det sistnämnda om man frågar ett gäng entusiastiska kvinnor i Älvdalen som har gjort badandet i öppet vatten till en naturlig del i veckoplaneringen. En sak som bokstavligt talat gett ringar på vattnet då fler och fler älvdalingar börjar testa att kallbada.

I slutet av oktober, när jag som bäst höll på med produktionen av Happy Älvdalens vintermagasin, fick jag ett tips av en läsare. ”Halloj! Vore inte våra vinterbadare intressanta att läsa om i vintermagasinet? Kram från en läsare”. Sagt och gjort, jag stämde träff med Marie Mörk, Pernilla Wennbohm-Eriksson, Lotta Grundin och Mia W Abrahamsson vid Traver vid Nässjön.

När jag kommer är Marie redan på plats. Hon berättar att det här med att kallbada är nytt för i år för henne. Men så har hon också ett specifikt mål.
-Jag började för nio veckor sedan, i början av september. Jag har aldrig hållit på med det här innan. Mitt mål är att såga upp ett hål i isen någonstans i vinter och bada. Nu badar jag en gång i veckan, det är förberedelser för att vänja kroppen så att jag ska kunna bada i en isvak i vinter. Det är de här som har inspirerat mig, säger Marie och pekar på Pernilla, Lotta och Mia som nu kommit.

De låter som kvittrande, glada kulsprutor som klivit ur bilen. De pratar i mun på varandra när de berättar hur allt började.

-Det började för ganska precis ett år sedan. Vi, Lotta, Mia och jag, var i Åre på ett träningskonvent. På schemat hade de med kallbad. Jag sa att det ska jag inte göra, berättar Pernilla.

-Vi var väldigt emot det, flikar Lotta in. Vi hade varit ute på en löptur i Vålådalen. När vi satt i bussen på väg tillbaka stannade den vid Tegeforsen. Helt plötsligt säger arrangörerna: ”Nu byter ni om till era baddräkter” och jag tänkte bara, nej…

– Där stod vi vid Tegeforsen i Indalsälven. 54 kvinnor klev ur bussen i vita badrockar. En del gick i vattnet och en del gjorde det inte. Vi gick i alla tre. Vi var i vattnet väldigt kort tid, vi räknade snabbt till trettio, enligt rekommendation från ledaren. Vi plågade oss kvar i vattnet. Jag tänkte att det här går inte, det här kan inte vara hälsosamt, fortsätter Mia.

Kallbad är ingen nyhet, det är en tradition som går långt tillbaka i tiden. Att regelbundet bada vinterbad har genom forskning visat sig vara positivt för hälsan. Inbitna kallbadare/vinterbadare anger många hälsofördelar, till exempel starkare immunförsvar, mer energi, bättre sömn och ett ökat allmänt väl­befinnande. Att utsätta sig för kalla bad handlar också många gånger om att övervinna ett hinder eller en rädsla och att gå utanför sin komfortzon. Många kallbadare vittnar om att de känner sig starkare, modigare och mer självsäkra efter att ha kommit över utmaningen med ett kalldopp.

 

Bad i månskenet. Foto: Marcus Ekenstierna

Sägas skall, att den forskning som har gjorts om vinterbad i huvudsak har gjorts på redan friska personer. När man går ner i kallt vatten får kroppen en sorts stressreaktion. Bland annat ökar blodtrycket. Därför efterfrågas mer forskning kring effekterna på personer som lider av någon form av hjärtproblem. Man vet inte så mycket om eventuella risker för den som har någon form av kroniska hälsoproblem och alla som har högt blodtryck eller annan hjärt-kärlsjukdom uppmanas att vara försiktiga och att rådgöra med läkare innan de vinterbadar.

Oavsett vad forskningen visar, så blev Lotta, Mia och Pernilla nyfikna på den nya upplevelsen, det som de först varit så skeptiska till. Någonting hände efter Åre-badet. Det avskräckte tydligen inte, snarare tvärtom.

-När vi var på väg hem från Åre så började vi prata om det vi upplevt och vi sa att vi måste prova att bada igen. Det var i slutet av oktober förra året. Vi ville prova en gång till och se vad som hände, säger Pernilla.

-När vi badade i Tegeforsen så tyckte jag att det gjorde så ont i kroppen. Samtidigt så hände det något i kroppen. När vi kom hem var vi tre vid Nässjön på en löpträning. Då testade vi igen. Vi var i vattnet väldigt snabbt, kanske 30 sekunder, berättar Lotta vidare.

Kallbad sägs skapa ett beroende hos många utövare, något som Mia, Lotta och Pernilla håller med om, för de fortsatte med att bada. Vintern kom, isen kom och de ordnade en vak vid Lottas stuga vid Nässjön. Där fortsatte de att bada, vecka efter vecka. Under året som gått har det blivit att de badar minst en gång i veckan. Baden sker i oftast i Nässjön, i Rotälven och i Österdalälven. Ibland badar de själva, men ofta tillsammans. De är alltid minst två när det är kallt eller om det är vinter och de ska ner i en isvak. Och mer isvak, det blir det.

-Vi ska göra en vak vid stugan i vinter igen. Förra vintern blev det som en provisorisk vak. Nu vet vi hur vi ska förbättra vaken och hur vi ska täcka den på ett bättre sätt. Vi har lärt oss en del från förra vintern och ska utveckla vår vak, avslöjar Lotta.

Det visar sig att deras badande har gett ringar på vattnet. Fler och fler har börjat kallbada i Älvdalen.

-Vi lägger ut bilder på sociala medier och det verkar ha inspirerat andra. Det ”smittar”, flera har hört av sig till oss. Många har provat och många vill prova. Det är jättekul, säger Pernilla.

Marie Mörk är en av dem som inspirerats. När vi träffas för intervjun är det nionde veckan, och nionde gången, hon badar.

-Jag började med tio sekunder. Jag gick sakta ut i vattnet, ”satte” mig ner och räknade ettusenett, ettusentvå, ettusentre osv. När jag kom till ettusentio gick jag upp. Det visade sig att jag räknar väldigt långsamt. Jag filmade mig själv en gång och räknade till 10 men det visade sig vara 40 sekunder, skrattar Marie.

-Nu fixar jag två minuter när jag är själv. Förra veckan badade jag tillsammans med en annan person som brukar bada och då satt jag i fyra minuter. Den dagen blev jag aldrig varm mer. Jag satt i ullunderställ, mysbyxor, jacka och buff framför brasan. Jag hade behövt röra på mig efteråt för att få upp kroppsvärmen, berättar Marie vidare.

Tipset när man badar är att vara varm inifrån och ut, både före och efter ett bad. Man kan till exempel springa eller gå en rask promenad före. Det som blir kallast när man är i vattnet är händer och fötter.

-När det är kallare ute behöver man ha något på fötterna och händerna, förklarar Pernilla. Det finns speciella badskor man kan köpa. Marie har sealskinz, Lotta och jag har Neoprenstrumpor.

-Jag är inte så avancerad i mitt materialval. Jag tar vad jag har, jag brukar ha ullstrumpor och Foppatofflor, flikar Mia in och ler.

Det börjar bli dags för ombyte och bad. Pernilla förklarar för mig hur det går till.

– Vi går ut och i vattnet och ”sätter” oss, det vill säga vi sjunker ner så vattnet når axlarna. Man hittar en lugn andning och känner att kroppen slappnar av. Sen sitter vi och blundar, andas och ser på utsikten, i cirka 4-5 minuter.
-Men på vintern, när ni är i isvak, då kan ni väl inte sitta 5 minuter! utbrister jag.
-JOO, säger Mia, Lotta och Pernilla i kör, i alla fall 3-4 minuter.

Badrockarna åker av och de börjar sakta, sakta gå ut i Nässjön, sida vid sida. De sjunker ner så vattnet når axlarna och håller händerna ovanför vattenytan så att de inte ska bli kalla. Det är tyst, lugnt och harmoniskt.

-Du ska väl också bada, säger de och tittar på mig.

-Jo, jag hade tänkt det, men jag är nervös. Jag tycker jag blivit så feg och bekväm med åren, svarar jag.

Jag har faktiskt tagit på mig baddräkten under kläderna som förberedelse när jag skulle åka till intervjun. Det är väl bara att försöka kliva utanför den berömda komfortzonen, tänker jag. Jag går ner i vattnet, sakta, sakta men bestämt. Mia, Marie, Pernilla och Lotta peppar mig och hjälper mig: ”Kom igen nu Marit, det går jättebra”, ”andas lugnt”, ”tänk på andningen, tänk på att andas ut”. Jag sjunker ner bredvid dem och allt känns….


….alldeles, alldeles underbart.
Från vänster: Pernilla Wennbohm-Eriksson,
Marit Norin, Lotta Grundin. Foto: Marie Mörk

Tack för att ni tog så väl hand om mig vid mitt ”premiär-kallbads-dopp”. Och tack Annica Westling för att du tipsade Happy Älvdalen om att göra ett reportage om ”våra vinterbadare”.


Det bästa med att kallbada

Från vänster: Pernilla Wennbohm-Eriksson,
Marie Mörk, Mia W Abrahamsson, Lotta Grundin

Pernilla Wennbohm-Eriksson:
Efter ett kallbad är det bästa det lugn som infinner sig i kroppen, musklernas återhämtning och jag känner mig mer glad och fokuserad. Att det också stärker mitt hjärta och immunförsvar är jag övertygad om.

Lotta Grundin:
Jag tycker att känslan jag får efteråt är fantastiskt. Jag får en rush i kroppen, blir varm och sedan kall. Jag känner också att det hjälper mot träningsvärk och återhämtning efter ett träningspass.

Mia W Abrahamsson:
Det bästa är ju känslan efteråt. Jag gruvar mig alltid enormt innan och undrar om jag verkligen är riktigt frisk och om det här verkligen är bra? Men efteråt när pulsen sjunker och den lugna energin når sinnet är det så värt det.

Marie Mörk:
Det bästa med att kallbada är att det är så konkret och enkelt. Det finns inget utrymme för tveksamheter när du väl går i. Det är ”bara” att fokusera på att andas lugnt och fortsätta att gå framåt ner i vattnet. Sedan fortsätta andas, andas och andas. Känslan för mig när jag kliver upp är fysisk lätthet. Den mentala lättheten har jag inte uppnått än men jag känner mig generellt mycket lugnare i livet efter 9 veckors badande.

 

Från vänster: Lotta Grundin, Pernilla Wennbohm-Eriksson, Marie Mörk, Mia W Abrahamsson. Foto: Tobbe Nilsson

//Marit Norin
Intervjun med badarna gjordes 29/10-2020

Läs hela Happy Älvdalens vintermagasin 2020-2021 här

*
*
*

Tips om kallbad från www.kallbad.nu:

  1. Värm gärna upp kroppen inifrån och ut innan kallbadet.
  2. Lägg fram handduk och de kläder du ska ha på dig i den ordning du vill ta på dig dem.
  3. Ta det lugnt när du går i och ur vattnet.
  4. Kroppens reaktion är att andas in kraftigt när vi exponerar den för kyla, glöm inte att andas ut.
  5. Ha koll på tiden i vattnet. Stanna inte i vattnet för länge även om det blir skönt efter en stund.
  6. Drick något varmt.

Tänk på följande:

  • Var försiktig om du har högt blodtryck eller hjärtsjukdomar – hör med din läkare innan du börjar bada.
  • Bada helst inte ensam. Du har säkert en vän som också är nyfiken på kalla bad, annars får du ha något som håller dig sällskap på bryggan eller på stranden.
  • Håll huvudet, händer och fötter varma genom att bada med mössa, vantar och badskor vid behov. Har du inte badskor så kan ett par varma strumpor fungera.
  • Ge dig själv 10 lugna andetag för att få koll på andningen.
  • Ta med en termometer och mät temperaturen i vattnet.
  • Ha gärna något att stå på när du kommer upp ur vattnet.
  • Ta på dig bekväma gärna lite löst sittande kläder. Se till att de är torra.
  • Om du inte har eller vill dricka något varmt efter badet, se till att du har någon annan dryck. 
  • Tänk på att kroppstemperaturen kan sjunka efter du kommit upp ur badet så maxa inte tiden i vattnet eller pressa dig över gränser som känns obehagliga.*************
Read More

Skidskyttelandslagets vallachef Kent Norell: ”Vi gillar när det blir plötsligt omslag i väder”

  |   Näringsliv
DSC_0204

Hundratals skidor, hundratals resdagar och hundradels marginaler. För Kent Norell från Älvdalen handlar jobbet och vardagen om noggrannhet, minutiösa förberedelser och mil efter mil i lastbil.

Långt innan snön kommit och tävlingssäsongen dragit igång för svenska skidskyttelandslaget träffar jag Kent Norell i ”vallabussen”, som egentligen är en trailer som står parkerad i Älvdalen i väntan på kommande säsongs tävlingar. Det är månader kvar innan jag som TV-tittare kan sätta mig i TV-soffan och se tävlingar från klassiska skidskytteorter som Ruhpolding, Hochfilzen och Pokljuka. För Kent och övriga personer i vallateamet är tillvaron dock ingalunda lugn. De lägger ner ett enormt arbete även när det inte är säsong.

 Testperiod
– Just nu är vi inne i en period då vi testar nya skidor. Den perioden är från april till september. På vårvintern, efter avslutad tävlingssäsong, hinner vi med några tester utomhus innan snön försvinner. Under sommaren och hösten är vi i Torsby i skidtunneln och testar 1-2 gånger i månaden. Ofta får vi nya skidor från de olika fabrikanterna inför varje test och de skidorna skickar jag till Funäsdalen till vår stenslipare som lägger en testslip på alla skidor. I oktober testar vi på någon av skidanläggningarna där de hunnit göra snö, berättar Kent.

-Vi är totalt sex personer i vallateamet och vi har 600 par skidor att ta hand om, varav 150 stycken är testskidor. Vi ansvarar för tolv personers skidor. Flera av vallarna har ett så kallat åkaransvar, vilket innebär att man har hand om vissa åkares skidor. Det kan vara upp till 25-30 par skidor per åkare där man ska hålla koll på skicket och bokföra alla tester som görs.

Förutom att testa skidor inför kommande säsong så är hela sommaren som en lång förberedelse inför tävlingarna. En plan för säsongen ska göras, nya produkter beställas in, kompletteringar göras och i lastbilen behöver saker underhållas och förbättras. November-mars är tävlingssäsongen, under den perioden blir det väldigt många resdagar.

En tävlingsvecka
-Måndag är resdag. Jag kör lastbilen själv, tillsammans med en till chaufför. Resrutterna är också en del i tidigare förberedelser, så att allt ska gå så smidigt som möjligt. I Tyskland till exempel får lastbilar inte köra på Autobahn på söndagar och vägar till en ort kan vara smala. När man har åkt ett antal gånger så lär man sig. Jag tog lastbilskort 2014 så jag kan köra lastbilen själv. Tisdag-torsdag är testdagar. Vi har kontakt med en meteorolog för att ha så bra koll som möjligt på vädret under tävlingsdagarna. Vi garderar oss alltid för väderomslag.

En tävlingsdag ska vallateamet vara på plats fem timmar före första start. Alla har olika roller.

-Under de första två timmarna är det två personer som väljer vallor beroende på den dagens väderförhållanden. De andra fyra jobbar med vilka av de aktivas skidor som ska testas. Varje vallare har ”sina” åkare. Två och en halv timme före start ska alla förberedelser vara klara och alla vallare ska vara ombytta. Då beger vi oss till ett testområde som är 400-600 meter långt. Vi testar fart i utförsbacke och även känslan på skidorna. En timme före start måste det vara färdigtestat vilka skidor som ska användas. Den sista timmen används till att bestämma valla. Det görs i flera steg där man testar olika typer av valla och när det är ca 15 minuter kvar till start har de sista resultaten kommit in och man lägger den valla som ska användas på skidorna. Det är väldigt tight med tid den sista timmen när man vallar. Det gäller att allting flyter på och vi strävar efter att ligga så nära start som möjligt med vallningen, ifall något händer, förklarar Kent.

Det som kan hända är till exempel ett väderomslag, något som är varje vallares mardröm. Trodde jag. Jag blir därför uppriktigt förvånad när Kent helt plötsligt utbrister:

– Vi gillar när det blir plötsligt omslag i väder. Vi garderar oss alltid för väderomslag och det blir en rolig utmaning. Det är ju lika för alla, alla står på noll. Det intressanta är hur man jobbar utifrån den förutsättningen och hur man tar det vidare. Vi har struktur och noggrant utarbetade rutiner och vi kan förlita oss på vår erfarenhet.

Skidskyttelandslaget
För Kent har längdåkning funnits med sedan barnsben och han tränade och tävlade aktivt i många år. När han sedan lade sin egen längdskidkarriär på hyllan började han hjälpa sina syskon med service och träning och utbildade sig till idrottstränare på GIH med inriktning längdåkning. Skidskytte var däremot inte något som han ägnat sig åt, bara testat någon gång.

-Jag började som vallare säsongen 2008/2009. Jag hade då blivit rekommenderad av vallaren Peter Blom i skidskyttelandslaget och tyckte att det var en rolig utmaning. Säsongen 2010/2011 tog jag över som chef. Jobbet innebär en utmaning hela tiden, det är en lång process med tester, analyser och system där vi arbetar för att ta det vidare till nästa nivå. Det är det som är roligt med jobbet.  Målsättningen inför ett lopp är att ha så bra skidor så länge som möjligt. När det går det bra kan man inte luta sig tillbaka och vara nöjd, då försöker vi spetsa resultaten, avslutar Kent.


Skidskyttelandslagets vallachef Kent Norell
i ”pulverrummet” i trailern.


// Marit Norin
Intervjun är gjord i september 2019

Read More

Skivan som aldrig släpptes: 45 år efter inspelningen – farfars skiva ska ges ut!

  |   Livsstil, Näringsliv
David

20-årige David Gunnarsson, initiativtagare till att ge ut skivan som spelades in för 45 år sedan.

De som var ute och dansade på dansbanorna och i bygdegårdarna på 1970-talet känner helt säkert till Kent-Alfs. Orkestern med sina medlemmar från Älvdalen och Mora turnerade land och rike runt och de fick också chansen att spela in en LP. En skiva som av olika anledningar aldrig släpptes. Nu, nästan ett halvt sekel senare, är de gamla inspelningarna återfunna och mastrade, det vill säga bearbetade och finslipade, till en klassisk vinylskiva. Detta tack vara en ung kille från Sollerön, barnbarn till en av bandmedlemmarna.

Kent-Alfs bildades i slutet av 60-talet av ursprungsmedlemmarna Alf Håkan Mårtensson, Kenneth Finsén och Tore Ersson. Kort därefter anslöt Mats Gunnarsson och Anders Barke till bandet. Ett gäng unga grabbar som älskade att spela musik fick nu möjlighet att gör det som de tidigare drömt om. Med tiden blev spelandet ett heltidsjobb och de började turnera runt om i hela Sverige och även i våra nordiska grannländer.

Jag bestämde träff med Anders Barke och Christer Edlund, bandmedlemmar, och David Gunnarsson, barnbarn till Mats Gunnarsson som var gitarrist i bandet, i Evertsbergs bygdegård, en plats där bandet spelat flera gånger under 70-talet. När jag kommer dit är Anders på plats och David, som samåker med Christer, har meddelat att de är lite sena.

-Det är precis som på 70-talet. Det var inte alltid alla var klara när vi hade bestämt en tid och det var dags för avresa. skrattar Anders.

                            

David Gunnarsson, Anders Barke och Christer Edlund i Evertsbergs bygdegård i oktober 2020. Anders visade upp en del av allt som fortfarande finns kvar och bevarat från bandets storhetstid på 1970-talet: scenkläder, affischer, tidningsurklipp med mera.

Bandets storhetstid
Under 1970-talet var Kent-Alfs ett av de flitigast turnerande dansbanden i Sverige. Enligt spelplanen hade de under år 1976 drygt 230 spelningar! Bandet skaffade manager och 1974 kom deras första – och enda – singel. Efter det bestämde sig bandet för att spela in sin första LP.

-Vi var på Tal & Ton Studio i Göteborg en hel vecka och spelade in. Bob Lander från The Spotnicks producerade skivan. När vi var färdiga med inspelningen åkte vi på spelning till Ekshärad i Värmland. Vi var malliga som sjutton, vi hade ju spelat in en LP! När jag presenterade låtarna sa jag ”Nu kommer en låt från vår kommande LP.” Varje kväll på våra spelningar sa vi det. Vi hade fullt upp med att turnera och tiden gick utan att någon LP kom. Med tiden ändrade vi presentationerna till ”Här kommer en låt från en LP som vi har spelat in men som förmodligen inte kommer ut.” När det sedan var ett faktum att den aldrig skulle släppas ändrades presentationerna av låtarna till ”Här kommer en låt från en LP som aldrig kommer att komma ut.” Det är nu 45 år sedan, berättar Anders.

Trots att vi aldrig fick se Kent-Alfs egna LP på 70-talet, har de faktisk varit med på ett skivomslag.

-Det var en fredagskväll och vi spelade på Kråks värdshus i Skara. När vi spelade kom Bert Karlsson in tillsammans med ett stort sällskap. Vi stod på scenen och de satte sig mitt framför scenen. Vi tänkte, undra vad det kan bli för spännande av det här. Senare kom det ut en ny LP med Paul Paljett, Vikingarna, Schytts, Säves och Jigs. Och gissa vilka som är på omslaget: Anders Barke, Lasse Barke (som då också anslutit till bandet), Christer Edlund, Mats Gunnarsson och Tore Erssons symbal. Vi hade ingen låt med på skivan, men Kent-Alfs var på omslaget, säger Anders.

           
Bandets turnéplan 1976. Mer än 230 spelningar lyckades de klämma in de året.

 


En av bandets turnébussar. Under alla år som bandet turnerade
bodde de oftast i turnébussen, för att spara pengar.


Bandet tackar för sig
Under 1970-talet fanns det hur många dansband som helst i Sverige, Kent-Alfs var ett av dem. Det är också det årtionde som en ny musikstil gör sitt intåg, disco. Konkurrensen om de dansande resulterade med tiden i att dansbanden fick färre och färre publik på sina dansgolv. För Kent-Alfs resulterade det i vad de skämtsamt kallade ”pilkastningsturnéer”.

– När vi började turnéra var turnéerna bra lagda. Vi åkte relativt korta sträckor men vi spelade jättemycket. Mot slutet av 1970-talet började luften gå ur. Det blev färre och färre spelningar och vi märkte hur vår manager kämpade med att få det att gå ihop med jobb. Han gjorde vad som helst för att vi skulle få spela. Vi åkte kors och tvärs och det fanns ingen logik i när och var vi spelade. Vi skämtade om att det var som om han ställde sig med ryggen mot en Sverigekarta och sa ”Kent-Alfs på måndag” och så slängde han en pil som hamnade på Luleå, sen slängde han en ny pil och sa ”Kent-Alfs på tisdag” och den hamnade på Norrköping, och så vidare. Vi fick åka runt som galningar. Till slut måste man bestämma sig när det är nog. 1979 hade vi bytt många bandmedlemmar, bland annat var Leif Lundberg från Älvdalen med under några år. På hösten-79 var det var bara Mats och jag kvar från ursprungsbandet och på nyårsafton 1979 valde jag att säga tack och hej till Kent-Alfs. Bandet spelade vidare på helgspelningar ett par år, men sedan tog det definitivt slut, avslutar Anders.

 

Pressfoto från 1976
Bakre raden: Kenneth Finsén, Mats Gunnarsson
Främre raden: Christer Edlund, Tore Ersson, Anders Barke

 

45 år senare – Mats barnbarn ger ut skivan
Historien om Kent-Alfs skulle kunnat vara slut vid nyåret 1979. Med en enda singel som givits ut, en skiva som aldrig kom ut och självklart alla upplevelser i folks minnen. Om det inte vore för David Gunnarsson från Sollerön. Att det är just Kent-Alfs outgivna LP-skiva som fångat hans intresse är ingen slump. Gitarristen och bandmedlemmen Mats Gunnarsson är ingen mindre än Davids farfar.  David själv är gitarrist och det är farfars gitarrmelodier som fascinerar honom. Mats riff tillsammans med bra stämsång är det som karaktäriserat Kent-Alfs-soundet.

– Anders (Barke) brände in de gamla inspelningarna från 70-talet på CD någon gång i slutet på 90-talet. Farfar fick en sådan CD som vi alltid har haft liggandes hemma. Även innan jag började med musik tyckte jag det var fränt, eftersom det var farfar som var med och spelade. Någon gång i tidiga tonåren tyckte jag det vore kul att göra något med det och 2014-2015 tänkte jag att det måste ju göras, men jag gick i skolan och jag hade inte tiden att ta tag i projektet då. Vid årsskiftet 2017/2018 kontaktade jag Anders första gången, för att börja luska lite i hur det skulle kunna gå till. I år, 2020, så fanns plötsligt tiden att ta tag i det. Jag jobbar som musiker och med musiker, bland annat som gitarrtekniker till bandet Eclipse, och i och med att det inte är några gig har jag inte haft så mycket jobb i år. Då började jag kika på det här ordentligt och det var då det gick i lås alltihop, berättar David.

 

                                    

Bild till vänster: Mats Gunnarsson i Studio Tal & Ton 1976. Mats originella gitarrmelodier och riff är det som delvis utgjorde det speciella Kent-Alfs-soundet. Bild till höger: Christer Edlund i studio Tal & Ton 1976. Det var Christer som till slut fann originalinspelningarna, i en skrubb hemma hos sin mamma i Älvdalen.

Hur går det då till? Vad är det som behöver göras för att äntligen kunna ge ut Kent-Alfs LP-skiva? Ja, det är tre saker som behöver göras innan slutgiltiga filer kan skickas till presseriet. Tre saker som kanske inte låter så märkvärdigt men som har tagit David och alla som engagerat sig i projektet enormt mycket tid. Det handlar om att hitta musiken, digitalisera den och ge den en slutlig touch.

– Det första steget är att hitta materialet, låtarna. CD:n som Anders brände på 90-talet är bearbetat material och vi behövde få tag i originalbanden. Efter mycket letande hittade Christer dem i en skrubb hos sin mamma i Älvdalen. Nästa steg var att skicka dem till Sveriges LjudmigreringsCentrum. De digitaliserar gamla rullband, CD-skivor med mera. De gjorde inspelningarna digitalt så vi fick det i filer. Sedan var det dags för själva mastringen. Den har gjorts av Erik Mårtensson från bandet Eclipse. Det som underlättat produktionen var att materialet var välproducerat från början, alltså det som gjordes på 70-talet av Bob Landers i The Spotnicks. Rullbanden var färdigproducerade från honom. Eriks jobb har bland annat varit att göra låtarna till varsitt spår, ta bort bullrig bas och höja diskanten så det låter bra, förklarar David.

För att kunna jobba med projektet har David startat ett skivbolag, Sun Island Records. Så vem vet, kanske får vi se fler produktioner från ”skivbolagsdirektören” David i framtiden :)

// Marit Norin
Bilder: Marit Norin samt privata bilder.

* Följ Kent-Alfs på Facebook och Instagram: @kentalfs

* Release 11 december 2020

* Köp skivan här:
-Porfyr- och Hagströmmuseet i Älvdalen
-Hellzephyr Musik i Orsa
-Ulf Bergs Vinyl & Ljudvintage i Mora
-www.bengans.se
-www.ginza.se

Read More

Sommartips 2020

  |   Besöksliv
Vajsbäck ovanför karlsarvet

Vattenfall, vandringsleder, guidade turer, utflyktstips, utomhusträning och utsiktsplatser. Upptäck mer av Älvdalen i sommar, här är några tips.

Upptäck Älvdalen på egen hand
Älvdalspasset Sportkullans aktivitetspass för att upptäcka hembygden och chans att vinna fina priser:)

Älvdalen Explorer Fina tips till sevärdheter och utflyktsmål i Älvdalen.

Ut på tur i skog och mark Blandade tips.

Vandra till ett vattenfall Några tips på alla vattenfall som finns i älvdalsskogarna.

Slogbodstips Grilla korv, koka kaffe, ta en fika. 10 tips på slogbodar.

Topptur till Honungsberg Utanför Evertsberg.

Skärklittsgnupen Ett nära utflyktsmål.

Bruksområdet i Västäng Del av Porfyrleden.

Sågdammen i Östäng Rofylld plats med porlande vatten.

Stortjärnsåsens brandtorn Brandtorn byggt 1912.

Guidade turer
Vandra på en slocknad vulkan Porfyrbrotten i Blyberg. Vandra turen på egen hand.

Vandra i kullors och kolares spår Fornminnesstigen i Skinnarbodarna. Vandra turen på egen hand.

Vandring i de häxanklagades fotspår Vad var det som hände under åren 1668-1676, och hur kunde det hända?

Guidade fisketurer

Utomhusträning
Håll koll på Facebooksidorna för sommarens utomhusträningar
HIT Älvdalen (Hälsa Inspiration Träning Älvdalen)

Sportkullan

Sweden Runners

Yoga i Älvdalen

 

Trevlig sommar:)
Foto: Leif Wiberg (Vattenfallet Vajsbäck)

//Marit Norin

Read More